Litteraturpristagarna

och deras böcker

Stephen Baxter och tidsparadoxerna

Varför ska böcker bara bli tjockare och tjockare? H. G. Wells The Time Machine från 1895 klockar in på 150 sidor. Stephen Baxters uppföljare The Time Ships från 1995 behöver 530 sidor på sig för att landa på samma ställe. Mega biblion mega kakon sa Kallimachos och det är minst lika sant idag.

 

IMG_0366The Time Machine slutade ju med att resenären gav sig ut på en ny resa och vännen journalisten rapporterade att han aldrig kom tillbaka (se denna text). Uppföljaren tar vid just där, vid avfärden, och handlar förstås om vad som egentligen hände. Allt börjar med den trötta premissen att författaren, vid namn Stephen Baxter, fått händerna på ett manuskript som här publiceras i (nästan) oredigerat skick. Texten är tidsresenärens egenhändigt skrivna manuskript ”which was evidently written in haste”. Evidently? Vem skriver 530 sidor in haste?

Pic martin Birchall pftr.Story Peter Elson. Stephen Baxter, sci-fi writer.

Tredje mannen? Nej det är bara jag här

Återge handlingen orkar jag inte, den är för krånglig. Suffice to say that premissen, om det finns någon (förutom att åka tillbaka, dvs. fram, till år 800 000 ca och rädda Weena, den Eloi som han typ blev ihop med sist han var där, vilket i sig är weird då de mest liknar förvuxna barn, men som rövades bort av Morlockerna pga hans egen klantighet), är att lösa upp de paradoxer som verkar dyka upp varje gång man funderar över att ge sig iväg på en tidsfärd. Om jag åker tillbaka 20 år och besöker mig själv, vad händer då? Finns det två av mig helt plötsligt? Hur funkar det? Och om jag råkar ha ihjäl mig själv, vad händer då? Upphör jag att existera?

Inte, enligt Baxter. Om man delar upp tiden i godtyckliga avsnitt, säg 5-årsperioder, kommer det finnas 10 stycken jag om jag är 50. En av dessa kan kliva ur sitt eget avsnitt och åka tillbaka till ett tidigare, och antalet ”jag” kommer vara detsamma. Men om jag dödar min egen farfar, betyder det att jag aldrig kommer att födas? Fast om jag inte kommer att födas kommer jag inte kunna åka tillbaka för att döda min farfar, vilket innebär att jag kommer att födas, vilket innebär att jag kommer åka tillbaka och döda min farfar … gah!

Men den paradoxen upplöses också om man antar att vi spelar med ett oändligt antal universa, multiversa, och varje gång man gör något, fattar ett beslut, skapas ett nytt universum parallellt med alla de övriga. Så om du åker tillbaka kommer du egentligen inte tillbaka till där du var utan till ett nytt universum som inte fanns tidigare (eller du kommer tillbaka till dit du var, men i samma ögonblick du landar skapas en ny tidslinje som blir den du nu kommer att följa, samtidigt som den tidigare, och alla andra, samtidigt existerar, i parallella universa. Jeez). Men detta fungerar bara om man antar att det inte bara finns ett oändligt antal universa utan ett oändligt antal kluster av oändliga antal universa, och en högre nivå som styr dessa kluster. Naturligtvis är det dit mänsklighetens utlöpare, i ett alternativt universum, där vi haft 50 miljoner år av utveckling på oss, är på väg.

Men detta innebär rimligtvis ytterligare en nivå, vilket kräver ytterligare en nivå, osv i oändlighet (se, om andan faller på, tredje mannenargumentet) något Baxter dock inte ger sig in i.

Finns det någon politik här då? Wells original var ju något slags kvasisocialistiskt manifest. Jodå. Politiken här är att krig är dåligt (bu!) och fred är bra (yeay!). Typ. Och att det inte gör något om man ändrar historien för allt ordnar sig ändå till det bästa till slut (yeay!).

IMG_0365

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Information

This entry was posted on 23 juli, 2017 by in Uncategorized and tagged , , , , .
Follow Litteraturpristagarna on WordPress.com

Ange din epostadress för att följa denna blogg och få meddelanden om nya inlägg.

%d bloggare gillar detta: