Litteraturpristagarna

och deras böcker

1949 Faulkner – Less is More

William Faulkner: sydstatare, misslyckad akademiker, misslyckad militär, sade upp sig som postmästare på the University of Mississippi 1923 med angivet skäl:

As long as I live under the capitalistic system, I expect to have my life influenced by the demands of moneyed people. But I will be damned if I propose to be at the beck and call of every itinerant scoundrel who has two cents to invest in a postage stamp.

This, sir, is my resignation.

Debuterade vid 27 års ålder med en kass diktsamling. Första två romanerna blev heller ingen succé.  Sherwood Anderson gav honom rådet att gräva där han stod, bondvischan i Mississippi, vilket funkade rätt bra. Med Oxford, Mississippi som förebild skapade han Jefferson i Yoknapatawpha County.

Carl_Van_Vechten_-_William_Faulkner

I should sell you a stamp? I should think not.

Sanctuary skrevs 1929 och gjordes extra saucy med blod och våldtäkt och incest, mest för att den skulle sälja bra. Förläggaren var mindre nöjd: Take it down a bit. Så han skrev om den, lät antyda det mesta, och gav 1931 ut något som förmodligen var bättre, om än mindre explicit. Här dyker Horace upp igen (se även Rolland) i skepnad av advokat Horace Benbow med ett rättspatos men med något tvivelaktiga känslor för sin styvdotter (vilket i den slutliga versionen är så föst i bakgrunden att man missar det om man råkar blinka). Här är en tonårstjej som blir våldtagen av bootleggers och hamnar på bordell, här är en oskyldigt anklagad för mord som lynchas innan man hinner avrätta honom, här är Horace som står mitt uppe i allt och troskyldigt väntar sig att rättvisan ska ha sin gång och att lokalbefolkningen ska kunna skilja på sak och person.

Mot slutet kommer en summariskt redovisad rättegång, och som läsare kännare man sig som den åklagare som ska försöka göra någon reda i vad som egentligen hänt. Episoder redovisas med ett minimum av information, centrala bitar utelämnas, vem som gjort vad och när och i vilken ordning är för det mesta oklart. Först efter avslutad läsning kan man skapa sig en bild av vad som, förmodligen, ägt rum: en pusseldeckare om än inte i ordets vanliga bemärkelse. Eller som Malraux påpekade: den ”marks the intrusion of Greek tragedy into the detective story.’’ Och det är bra. Om det är avsiktligt eller inte är det bra. Historien gled ur händerna på Horace utan att han riktigt begrep hur, eller om han någonsin haft något grepp om den, och den är lika svårgripbar för oss. Det är lönlöst att leta motiv eller förklaringar till vad som skett. Det har hänt och det är det, och det enda Horace kan göra är att gå tillbaka till sitt bottenfrusna äktenskap. Övriga karaktärer dör eller reser till Europa.

Prata om WTF-moments är nästan lite överflödigt här (se Mommsen). N-ordet används mer frekvent än i Huckleberry Finn men alltid i återgivet tal så det finns väl fog för det. En kommentar direkt från the horse’s mouth utan att gå via en karaktär lämnar dock en del övrigt att önska: ”She went on like that, in one of those bright, chatty monologues which women can carry on when they realize that they have the centre of the stage”. Ok, det är 1931.

Men, för tredje gången: det är bra. Det blir en Gaius (se programförklaring) men Hermann Broch borde ändå ha vunnit.

IMG_1285

Bästa meningen: ”She was bound naked on her back on a flat car moving at speed through a black tunnel, the blackness streaming in rigid threads overhead, a roar of iron wheels in her ears.”

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Information

This entry was posted on 18 december, 2015 by in USA and tagged , , , .
Follow Litteraturpristagarna on WordPress.com

Ange din epostadress för att följa denna blogg och få meddelanden om nya inlägg.

%d bloggare gillar detta: