Litteraturpristagarna

och deras böcker

1938 Buck – en kärnfamiljs uppgång och fall

Varje gång Pearl Buck nämns ska det påpekas att hon är den sämsta pristagaren någonsin. Really? Någon som har försökt ta sig an Deledda? Benavente? Peter Englund, eller om det nu var Horace, sade vid något tillfälle att The Good Earth är en bra bok men allt annat Buck har skrivit är skräp. För att ge henne the benefit of the doubt är det den jag har läst. Den vann Pulitzerpriset 1931 och den är ju, bara för att ta ett modernt exempel, en långt bättre roman än den hyllade och Man Booker Prizebelönade The White Tiger, och hade förmodligen hamnat på Bookerprisets short list om den hade publicerats idag. Hennes övriga böcker vet jag nu inget om, men hon är flitigt översatt – Wikipedia listar 43 titlar på svenska. I en kort notis i Litteraturens världshistoria uppmärksammas hennes goda hantverk och den idealism prisstadgarna efterfrågar.

Pearl_Buck_(Nobel)

Here we go again

Första halvan av sitt liv tillbringade hon till stora delar i Kina där hennes föräldrar var missionärer och flera romaner utspelar sig där, så också Den goda jorden. Perspektivet är den enkle bonden Wang Lungs, och inga tidsangivelser ges utöver årstidernas växlingar. Tiden är rimligen tidigt 1900-tal fram till 30-talet men yttre händelser (järnvägen, 1911 års revolution etc.) får endast ta den plats de tar i Wangs medvetande. Det han inte vet vet heller inte läsaren även om den berättas i 3:e person. Att de fattiga inte är fattiga av naturnödvändighet utan att politik skulle ha med saken att göra är inte något Wangs fattningsförmåga kan greppa, och det spåret lämnas redan innan det har hunnit tas upp. Det är konsekvent genomfört och fungerar alldeles utmärkt.

Traditionellt kinesiskt liv beskriv, till synes utan värderingar. Det konfucianska kravet på kvinnan att vara underdånig mannen är genomgående. Det är en stor besvikelse när en dotter föds, eller en slav som man säger, då hon inte duger till annat än att giftas bort – vilket kostar pengar – eller att säljas som just slav i unga år för att dryga ut hushållskassan. Och om fötterna inte har bundits finns inget hopp. Slav kan hon bli, eller möjligtvis hustru till någon bonde som inte kan förvänta sig mer. Sönerna fostras också i att ära föräldrarna och skolas, indoktrineras om man så vill, in i det rätta tänkesättet. Wangs andre son ställer följande krav på en hustru:

I desire a maid from a village, of good landed family and without poor relatives, and one who will bring a good dowry with her, neither plain nor fair to look upon, and a good cook, so that even though there are servants in the kitchen she may watch them. And she must be such a one that if she buys rice it will be enough and not a handful over and if she buys cloth the garment till be well cut so that the scraps of cloth left over should lie in the palm of her hand. Such an one I want.

Lite väl specifikt kan tyckas, men sådana krav gör en far stolt. “Neither plain nor fair”, för vad ska man med en vacker hustru till? Man ska ändå bara ha henne som hemhjälp och barnaföderska. Den äldste sonen ger då större skäl till bekymmer och måste tillrättavisas:

You have grown fond and too fond of your wife and it is not seemly, for a man ought not to care for his wife that his parents gave him above all else in the world. It is not meet for a man to love his wife with a foolish and overweening love, as though she were a harlot.

Det som dekonstruerar romanens upprätthållande av samhällsnormerna är döttrarna. Sönerna grälar sinsemellan och ingen vill följa i faderns fotspår och bruka jorden. Rikedomarna sår split i familjen och de enda som låter Wang åtnjuta lugn och ro är den bortgifta dottern (inte längre hans bekymmer) och den förståndshandikappade dottern, ”the little fool” som inte gör annat än följer fadern i hasorna och ler när man tittar på henne. I en turbulent tid är hon lugnet i stormens öga och den enda som inte ger anledning till oro. En motvillig ömsinthet växer fram och den som är till minst nytta och borde vara till minst glädje äger en särskild plats i faderns hjärta. Även barnbarnen i sina första år är en källa till glädje, medan sönerna, ålderdomens förmenta trygghet, är de som riskerar familjens fortlevnad.

Den har anklagats för att vara schablonartad, alltför mycket blut und boden, men det är inte helt rättvist. Kritiken mot den sociala ordningen är aldrig uttalad men det betyder inte att den är obefintlig. Det är inte det moderna i sig som är det stora hotet, vilket flertalet kritiker tycker sig se, utan förbländningen av rikedomen och de snabba cashen som gör att sönerna förslösar fädernearvet och tappar förståelsen för vad som är viktigt. Det är inte traditionerna i sin egen rätt som är viktiga – varken fotbindning, konkubiner eller feodalsamhälle glorifieras – utan känslan av att vara rotad i en tillvaro man förstår och förmår navigera i. Det är väl ingen stor roman, men en bra roman som får en Gaius (se programförklaring). Fast Gertrude Stein borde förstås ha fått 1938 års nobelpris.

IMG_1153

Bästa meningen: ”He accepted this strangeness and that without questioning why anything was, except that in this day this thing came.”

Post scriptum

Se filmen från prisceremonin. No really, se den (klicka på bilden för åtkomst).

”Hon blev emellertid skrämd av fanfarerna, gjorde ett kort uppehåll på podiet, men fattade så mod och tågade vidare ned för trappan där hon genast omhändertogs av vår elegante 80-årige konung, som med sin säkerhet alltid behärskar situationen och med sin älskvärdhet tvingar all nervositet på flykten”.

skarmavbild-2016-12-26-kl-13-39-40

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Information

This entry was posted on 2 oktober, 2015 by in USA and tagged , , .
Follow Litteraturpristagarna on WordPress.com

Ange din epostadress för att följa denna blogg och få meddelanden om nya inlägg.

%d bloggare gillar detta: