Litteraturpristagarna

och deras böcker

1936 O’Neill – Gnälla månde Elektra

Jag undrar om jag bara råkat på en av Eugene O’Neills sämre pjäser eller om det här är hans egentliga nivå. Man borde kanske läsa Lång dags färd mot natt, det drama som enligt O’Neill själv var det skådespel han levde för att skriva, och som fick sin urpremiär på Dramaten 1956, men jag har den bara i en radioteaterversion i svensk översättning, och bland de av hans dramer jag har på engelska är Mourning Becomes Electra den mest namnkunniga. O’Neill medgav själv att den högre stilen inte låg naturligt för honom. Katarsis, för att prata med gamla greker, saknas här och allt och alla sjunker bara ner i en sörja av arvssynd, blodskam och bitterhet. Och om det är så som det har påståtts, att vår IQ ökar med tre enheter per generation, kan det förklara varför alla i pjäsen beter sig som småbarn – gnälliga, ynkliga, kastas vilt mellan känsloutbrotten, ingen insikt i andras känsloliv – och det hade inte varit out of place att låta den utspela sig i en sandlåda. Radioteaterns version (Sorgen kläder Elektra från 1958) gör inget för att förbättra intrycket.

Fadern var skådespelare, typecastad som Edmond Dantès i Greven av Monte-Cristo och dömd att spela just den rollen i 30 år. Modern var morfinist. Själv ville han inte fastna i någon roll, bokstavlig eller bildlig. Relegerad från Princeton 1907 pga ”allmän försumlighet” föredrog han Oscar Wilde och Nietzsche framför den påbjudna kurslitteraturen. Han såg också en uppsättning av Ibsens Hedda Gabler och fick idén om vad en modern teater kunde vara. En period till sjöss gav inspiration till en viss sluten människotyp som ensam kämpar mot ödet, eller Gud om man hellre vill det. Hemkommen från sjön hängde han mest på krogen och försökte ta livet av sig 1912. Tuberkulos ledde till en sanatorievistelse, och där bestämde han sig för att bli just dramatiker. Medlem i ett författar/teatersällskap, flytt till New York, influenser från europeiska och ryska dramatiker (Tjechov, Ibsen, Strindberg, Maeterlinck, Shaw) vilket ledde till pjäser med utförliga regianvisningar och sammansatta karaktärer. Även om han inte gick från klarhet till klarhet vann hans pjäser ändå uppmärksamhet och gick i vissa fall för utsålda hus på Broadway. 1931 kom så Mourning Becomes Electra (MBE). Fem timmar lång, men en stor succé.

724px-Portrait_of_Eugene_O'Neill_2

Nu blev jag sådär bitter igen

MBE är ju en tolkning av Orestien – den utspelar sig 1865–66 vid slutet av inbördeskriget – men med vissa avgörande ändringar. Ursprungligen frikändes Orestes för mordet på sin mor och förbannelsen över huset Atreus hävdes. I O’Neills pjäs är alla fördömda, och Orestes, eller Orin, tar livet av sig. Elektra, eller Lavinia, skrivs inte ut ur historien utan låter spika igen fönsterluckorna, och stänger in sig i familjehuset som en annan Miss Havisham. MBE är också så instängd, rör sig aldrig utom familjeangelägenheterna. När Aiskylos trilogi behandlar frågor om blodshämnd och vilken plats rättssamhället har i att ersätta gamla traditioner handlar O’Neills drama bara om den arvssynd som familjen Mannon verkar vara behäftad med. Alla som kommer i deras väg förintas samtidigt som de förintar sig själva, utan påverkan vare sig på eller från världen i övrigt.

Hade jag läst ett annat verk hade omdömet kanske blivit högre, men Elektra ger ingen mersmak. Lång dags färd mot natt räknas ju som storverket, det som rättfärdigade alla tidigare dikeskörningar och digresser ut i periferin, men nobelpriset fick han fem år innan detta verk skrevs, och 20 år innan det uruppfördes. Det blir inte mer än en Nietzsche (se programförklaring) och F. Scott Fitzgerald borde ha fått 1936 års nobelpris i litteratur.

IMG_1150

Bästa meningen: ”Why can’t the dead die!”

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Information

This entry was posted on 18 september, 2015 by in USA and tagged , , .
Follow Litteraturpristagarna on WordPress.com

Ange din epostadress för att följa denna blogg och få meddelanden om nya inlägg.

%d bloggare gillar detta: