Litteraturpristagarna

och deras böcker

1914 and all that

1914 delades inget nobelpris ut. Varför? Första världskriget inleddes den hösten, men andra pris utöver litteraturpriset lades inte på is. Nästa år, 1915, ansågs ingen av de nominerade uppfylla kriterierna i Nobels testamente och priset, till Rolland, delades ut först 1916.

Detta betyder emellertid inte att inget av intresse hände i litteraturvärlden de åren. Det är förresten mycket som hänt i litteraturvärlden som Akademien inte uppmärksammat. Modernismen t.ex. När Picasso målade Man with a Pipe, när Stravinskij uppförde Våroffer, när Pound skrev Canzoni och Kafka författade Processen, satt man i Stockholm och läste Gjellerup och Heidenstam. En naturlig följd, förstås, av att premiera författarskap snarare än verk, vilket är anledningen till att T. S. Eliot fick priset först 1948.

250px-Hugo_Ball_Cabaret_Voltaire

20th Century Man

Men låt oss fokusera på dadaismen.[1] Den lanserades 1916 men rötterna sträcker sig tillbaks till 1914, året då Arthur Cravan attackerar den moderna konsten i tidskriften Maintenant och Marcel och Julius Janco, och Hugo Ball och Emmy Hennings anländer till Zürich. Det neutrala Zürich kom att bli samlingsplatsen för ryska revolutionärer och allehanda pacifister. 1916 grundas Cabaret Voltaire som har sin första föreställning 5 februari och i april lanseras ordet ”dada”. Den 23 juni framför Ball sin ljuddikt ”Karawane” som består av en mängd meningslösa ord, fraser, ljud. En passande illustration till världskrigskanonaderna. Vid framförandet bars han upp på scenen iklädd en kostym bestående av pappcylindrar – fotot är taget av Marcel Janco. Texten till dikten publicerades året därpå i tidskriften Dada. Lyssna till ”Karawane” och skänk en tanke åt en strömning som blev långt mer inflytelserik än dess enskilda utövare.

250px-Hugo_ball_karawane

Klicka på bilden för att höra dikten.

Lucas Battich har ”översatt” dikten till binär kod, ett grepp som troligen applåderats av Ball själv, och nog det mest kongeniala sättet att ta del av poemet idag.

Skärmavbild 2015-04-08 kl. 15.44.22

Klicka på bilden för att se videon.

Bästa meningen: ”hej tatta gôrem”

[1] Man hade också kunnat fokusera på futurismen som ägde rum samtidigt. Emellertid, grundaren Marinettis fascism, förkärlek för krig och kvinnohat och vänskap med Mussolini gör att motivationen därtill falnar något.
Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Information

This entry was posted on 8 april, 2015 by in Schweiz and tagged , , , .
Follow Litteraturpristagarna on WordPress.com

Ange din epostadress för att följa denna blogg och få meddelanden om nya inlägg.

%d bloggare gillar detta: