Litteraturpristagarna

och deras böcker

1905 Sienkiewicz – polsk mastodontrulle

Den första författare hittills som jag har i min egen bokhylla. Jag hade en gång en nyare översättning, en reviderad version, men bytte ut den mot Åhlén & Åkerlunds tegelsten från 1927 (why?). 570 sidor gamla verbböjningar. Av någon anledning rev jag ur Tofanis illustrationer från billighetsupplagan och sparade. Det här är romanens motsvarighet till Hollywoods mastodontrullar, vilket den sedermera också blev, mer än en gång. Mer om detta nedan. Skriven 1895-96 och översatt ”på alla kända litteraturspråk” enligt Sven Södermans inledning. De okända litteraturspråken väntar fortfarande på att upptäckas. Dramatiserades på Svenska teatern 1912 – från samma år är filmen som ligger på youtube. Det mesta, enligt företalet, är (var) översatt till svenska, men kan någon nämna en S-roman utöver Quo Vadis? Ytterligare en bortglömd författare vars enda claim to fame är en uppsjö filmatiseringar av just denna roman. Och så nobelpriset då. Den bildade opinionen i Europa (!) ansåg, låter Söderman förtälja, att det var QV som gav honom priset.

795824

Mastodontfilms-Henryk

Det är fart i språket. De ålderdomliga verbformerna stör bara i direkt anföring. Här når emellertid arkaismerna bibliska proportioner: ”Men hören mig. I haven myndighet, I haven pretorianer, I haven makt. Bedragen folket, men bedragen ej eder själva!”. Eller: ”Haven förtroende för mig, I alle!” Det är en bladvändare som gjord att filmatiseras. Jag räknar till fem filmer, varav tre är stumfilmer, och två TV-serier från 1901 till 2001. Den mest kända är förstås technicolorversionen från -51. Att läsa boken ger samma känsla som att se Ivanhoe på nyårsdagen lite lagom bakfull. Det är inte dåligt, men det är för långt. Det är action i antika kostymer som aldrig vill ta slut. Samtidigt är det en propagandaskrift för kristendomen. Litteraturens världshistoria uppehåller sig vid Quo Vadis popularitet och ser den som en allegori över polsk motståndskraft mot främmande makt. Wikipedia fokuserar också på Sienkiewicz patriotism. Den aspekten går mig dock helt förbi.

IMG_0931

Jag ser den italienska filmversionen från 1912. Det är en oinspirerad sammanfattning av handlingen, ett snabbt återberättande där bilderna illustrerar textrutorna. Varje scen inleds med att någon kommer in i ett rum och genast skjuter alla upp händerna i luften, i efterhand förvillande likt hitlerhälsningen. Det blir rätt tjatigt efter ett tag. Det som ska vara den mest sedeslösa festen i Roms historia, en backanal som vibrerar av sexuella spänningar för att urarta i ett veritabelt fylleslag, är här en samling kyskt klädda herrar och damer, samtliga med blomsterkransar i håret, som konverserar och smuttar på bägare med romerskt lantvin. Ingen som trillar under bordet, inga kaskadspyor, inte ens ett ordentligt slagsmål. Som en bild av Roms fördärvade moral är det inte mycket att komma med. Sedan slaktas de kristna och Nero tar livet av sig, med lite hjälp. Slut.

High five

High Five

Omdömet? Inledningen är seg. Vinicius, huvudpersonen, är en treåring i en vuxen kropp – jag vill ha allt och jag vill ha det nu. Tanken är väl att hans utveckling till självuppoffrande kristen ska bli så mycket tydligare. Som nobelprisverk lämnar det en del att önska, so far, men när vi kommer till Roms förstöring och den etniska rensningen av de kristna får romanen en andra andning. Beskrivningen av de metoder, alltmer perverterade, varmed Nero tar livet av de kristna – i namn av bröd och skådespel åt folket – är grafiska och detaljerade och faktiskt inte så lite obehagliga. Den kvalificerar sig för en Gaius, lämpligt nog (se Programförklaring), men den bättre pristagaren vore förstås Mark Twain.

IMG_0933

Bästa meningen: ”Man kan inte gå förbi en basilika, ett badhus, ett bibliotek eller en bokhandel, utan att en poet står där och fäktar med armarna som en apa.”

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Information

This entry was posted on 6 februari, 2015 by in Polen and tagged , , , , .
Follow Litteraturpristagarna on WordPress.com

Ange din epostadress för att följa denna blogg och få meddelanden om nya inlägg.

%d bloggare gillar detta: